Väntan igen

Läkaren ringde igår och meddelade att jag ska byta behandling till Paclitaxel, ett preparat som påminner om Taxotere, vilket jag behandlades med i nästan ett år. Biverkningarna därifrån var bl a stumma fötter, deformerade naglar, håravfall m m. Detta preparat, som är föreslaget är besläktat med Taxotere och ger eventuellt de här biverkningarna, samma som Taxotere tycker jag;


Mycket vanliga (förekommer hos fler än 1 av 10 användare): Benmärgshämning, vilket leder till ett minskat antal blodceller, ofta med infektioner (huvudsakligen infektioner i urinvägarna och övre luftvägarna) som följd, och anemi (blodbrist). Lättare överkänslighetsreaktioner såsom värmevallningar och hudutslag. Nervpåverkan i händer och/eller fötter (perifer neuropati), som karaktäriseras av myrkrypningar, bortdomning och/eller smärta. Lågt blodtryck. Blödningar. Illamående, kräkningar, diarré. Håravfall. Muskel- eller ledsmärta. Slemhinneinflammation.

Vet inte om jag ska säga ja eller nej och be om en plan B som läkaren säger att de har i beredskap. Har ingen lust med alla dessa biverkningar, förmodlingen ingår också cortison i behandlingen som ger svullnad och rodnad.

Jag kommer att tappa håret igen, nu har jag en kort ganska tuff frisyr, som gör att jag inte ser sjuk ut. Får väl plocka fram min peruk. Svårt att säga nej till livsuppehållande behandling utan att veta vad den andra behandlingen kan ge.

Inom den närmaste veckan kommer läkarna att analysera mina röntgenbilder och en tid för läkarbesök och behandling ska bestämmas. Fortsättning följer och tack alla underbara för kommentarer det stärker oerhört!

Väntan

Har lyssnat på P4 och Lotta Broomé och gjort lite Mindfulness tidigare i morse. Allt för att hålla modet och humöret uppe.

Imorgon är det läkarkonferens om min fortsatta behandling och på onsdag är det röntgen för att bekräfta eller dementera tillväxt av tumörer. Fick en röntgentid den 14 september, en dag efter mitt nästa inbokade läkarbesök. Troligtvis kommer jag att träffa läkaren tidigare, då jag förväntar mig att få byta behandling, men jag tyckte att en röntgen 14 dagar bort inte var det jag ville ha. Ringde därför till röntgenavd och lyckades boka om till onsdag den 1:a, just för att det ska kunna jämföras med markörerna om eventuell förändring.

En okristlig tid blev det kl 7:30 ska jag vara där för att dricka en liter vatten under en timme. Själva undersökningen är sedan kl 8:30. Jag får inte äta frukost, så det blir en snabbdusch för att hitta livsandarna. Jag har ju ändå turen att bo nära sjukhuset, 15 min, om det inte är rusningstid. Läser om andra medsystrar, som måste åka långa sträckor för provtagning och behandling och även bo på patienthotell. Lite tur i oturen.

Längtar efter barnbarnen, men kan inte träffa dom just nu, då de är fulla av dagisbaciller.

Fortsättning följer.

Behandling

Idag har jag fått en ny behandling med Navelbine, då de vita blodkropparna stigit till 3,3, vilket är ok. Däremot har cancermarkörerna tyvärr stigit, så nu återstår att se vad som händer. Lite pestigt känns det att det inte "höll" längre, dvs att jag blev resistent så snart. Måste förmodligen byta behandling, men vet inte utan jag ska kontakta sjukhuset imorgon och lyssna med vad som kan göras. Jag tycker att jag nu har fått en förklaring till min oerhörda trötthet.

Vill verkligen att behandlingarna ska passa in i vår resa till Bordeaux i början av oktober, utan att jag ska må för pestigt. Jag vet att ni håller tummarna för mig. Fortsättning följer.

Regn och nya prover

Tyvärr var de vita blodkropparna inte så bra vid provtagningen i måndags, så jag ska ta nya prover inför behandlingen idag. Jag är fortfarande oerhört trött, så jag kan inte påstå att jag längtar efter en ny dos av cytostatika.

Ute regnar det och det börjar likna höst. Lite regn kan inte skada, kanske någon får en översvämning i sin källare, men inget kan jämföras med Pakistan. Det är bara att kura inomhus tills det är dags att åka till sjukhuset, för jag har ju ett hus att vara i.
Fortsättning följer.

Idag är en annan dag och lite foton

Igår var det samling med heeeeela familjen.  Vi firade Mattias, Elsa och Esters pappa som fyllde år i måndags. Stort Grattis i efterskott till dig. Härligt, men intensivt med alla samlade.

Delar av Mattias bukett

Idag har livet blivit lättare. Biverkningarna i form av trötthet har släppt, så nu har jag inte sovit bort de senaste dagarna. Jag har ägnat mig åt mina terapier i form av trädgårdsskötsel och fotografering. Nästa behandling blir på onsdag om alla värden är ok efter provtagning och läkarbesök på måndag. Syrsan som är på min header kan jag fortfarande höra, så än så länge har jag hörseln i behåll och om en månad firar jag födelsedag. Underbart, en till! Fortsättning följer!

Besök i grannens trädgård!

 Höstkaprifol

Kärleksört

Syrenhortensia

Storklocka, en av mina favoriter

Tråååååååkigt...........

Nu börjar det bli tråkigt att sova, sova, sova och de senaste dagarna har jag haft värk i kroppen också så  jag börjar verkligen bli less. Dessutom svettas jag och mår i samband med det lite illa. Jag önskar så att den del av den behandlingsfria veckan, som är kvar, ska göra att jag blir lite piggare. Tur är att jag är ganska ok på kvällarna och orkar äta och vara social med mannen.

Dagarna är sig lika igår sov jag till kl halv tre, idag vaknade jag halv tolv osv. Jag somnar om efter att jag fått frukost, men jag är trött på det. Vill åka på semester, så jag längtar verkligen efter den resa vi ska göra till Bordeaux i slutet av september.

Idag var det mycket klagan, men jag kände för det. Ska nu gå och duscha, för att återfå livsandarna och göra lite lunch, Grekisk sallad.  Fetaost är en favorit just nu. Fortsättning följer.

Behandling och "hyresgäster"

Igår fick jag behandling 2 i den här omgången. Nästa vecka är behandlingsfri. Ingen större förändring i biverkningar. Sömnen är fortfarande mycket god, gärna dygnet runt. Jag tycker jag har ett bra liv och njuter av det.

Nu följer sex annorlunda veckor. Yngsta dottern mellanlandar i vårt hus med sambo i väntan på att  badrummet i deras nyinköpta lägenhet repareras. Känns bra att kunna erbjuda plats, när det behövs.
Fortsättning följer.

Lite bilder och dagens rapport eller kanske veckans

Stens Huvud

Elsa med pappa i vågorna

I bokskogen, "trollskogen"

B&B

Elsa flyger drake vid Sandhammaren

Ovan är lite bilder från vår 4 dagars resa till Österlen

Påfågelsfjäril o Enchinacea från vår trädgård idag

Vi har tillbringat några dagar i Skåne, träffat vänner och dotter med familj. En härlig resa! Är nu lite trött, men jag har många dagar att vila på, då kärleken börjar arbeta i morgon.

Har idag varit och fått min behandling och besked om att mina cancermarkörer har sjunkit från 94 förra gången till 75 idag, så det går åt rätt håll. Underbart, behandlingen med Navelbine tar vilket är verkligen skönt, då biverkningarna är mycket mildare än med både Taxotere och FEC! Nästa behandling blir om en vecka och sedan uppehåll en vecka.

Tack för alla kommentarer och undringar. Jag mår efter omständigheterna bra och försöker verkligen njuta av livet, även om mitt sömnbehov är jättestort.

Fortsättning följer!

Blommor

Nerium från Frankrike.

Nerium, som i Frankrike, men i liten skala från vår kruka.

I Frankrike växer Nerium t o m i vägrenen mellan motorvägsfilerna. Otroligt vackert. Hos oss är det bara en liten planta, som måste övervintra i garaget.

Sommarpool

Lite sommarbilder från den underbara sommaren och barnbarnen, när vi återvände till Sverige.

Imorgon är det ny behandling för att sedan göra uppehåll i en vecka. Är lite illamående men det går bra att äta om jag äter i ultrarapid. Fortsättning följer.

Hemma igen!

Tillbaka till Sverige och samvaro med barn och barnbarn. Just nu orkar man inte göra något mer än bada och sitta i skuggan, samma läge som i Frankrike, fantastiskt. Vi har haft det underbart med sol och bad och hela Medelhavet framför oss, så det är skillnaden mot nu, men vi har ju vår egen pool och det är guld värt.

Igår fick jag min andra behandling med Navelbine och ännu inget illamående fast att jag hoppade över kortisonet. Jag fick dock Odensatron i liten dos mot illamående. I Frankrike tog jag Navelbine i tablettform och det funkade bra utan illamåendemediciner. Jag fick någon form av virus, så jag hade en febertopp en kväll, men det gick tillbaka utan dramatik. Om en vecka är det dags för nästa dos och sedan är det uppehåll en vecka. Markörerna har gått från 119 till 94, så allt tyder på att Navilbinet funkar, vilket naturligtvis känns underbart. Fortsättning följer!

Boet är tomt ...........och lite blommor i form av barnbarn

Fågelboet är tomt. Hon insåg nog att det inte var en så bra plats att lägga ägg på. Det verkar som de provar lite här och där innan de bestämmer sig.

Här kommer då midsommarblommor i form av våra älskade barnbarn.

6-åringen

4-åringarna, som har lite svårt att veta hur

man ska vara när man fotas, men det här blev väl bra?

1-åringarna

Här är jag fotograf bara på ett av fotona, men fotona satt i vår kamera, så jag snodde dom.

Jag själv är som sagt fullmatad med cellgifter och har fått medicin i tablettform att ta med till Frankrike, så nu är det bara att vänta och se hur biverkningarna blir, "so far so good" några timmar efter. Enligt sköterskor och läkare ska inte mina vita blodkroppar ta lika mycket stryk av den här behandlingen, så att jag får feber. Det är några dagar kvar innan vi åker, ska fira min mans födelsedag först sen.......... Fortsättning följer