Grattis!

Idag firar vi, min älskade man och jag, 36 år tillsammans och älskade Axel ett av våra 5 barnbarn fyller 4 år. Många grattiskramar från morfar och mormor med ett fång rosor. Vi ses snart.

Kärleken till livet utan barnatro!

Jag har ändrat lite i gårdagens blogg och förtydligat lite. Jag har ingen positiv erfarenhet av barnatro. Jag tycker att barnet kan inte välja utan växer in i en påverkan och kan inte värja sig.

Såg Jonas Gardell i programmet "Åh herregud". Han säger att han har lyckats ha kvar sin barnatro, trots att han tror sig veta att Gud inte finns. Det förstår jag inte, men var och en blir salig i sin tro.

När jag var liten bodde jag i ett fosterhem där mannen var frikyrkopastor. Mer och mer förstår jag hur det har påverkat mitt liv negativt. Först kände jag en trygghet i det, men senare skapade det mest ångest eftersom det fanns så mycket bannor och skrämsel. Så idag är jag inte troende, men jag tror på människan och hennes egen förmåga och att kraften finns inom oss.

Jag minns när jag flyttade från fosterföräldrarna i Östergötland till Södermanland, tillsammans med mamma och hennes nya man. Det enda jag ville sjunga i skolan var en psalmen Jesus för världen. Det var antagligen en stor trygghet då, men märkligt för en sjuåring. Fortfarande får jag en klump i halsen när jag läser texten och hör melodin. Läs gärna texten och se vilken obehaglig text det är. Jag kan många frikyrkosånger och det är mina gråtsånger, som jag tar till när jag är riktigt ledsen, som t ex när jag drabbades av cancer. Vet att många har dubbla känslor inför dess väckelsesånger, som låter smäktande, men ofta innehåller texter som är "bannande".

Är fortfarande väldigt fascinerad av kyrkobyggnader, men blir lite illa berörd då jag inser hur mycket pengar som "offrades" för att dessa byggnader skulle bli till. Samtidigt som människor fick svälta och var livrädda för gud och hans straff. Lite filosofiska tankar idag, men jag skyller på Jonas Gardell.

MR och DT

En DT

Jag gjorde en DT, datortomografi (eller CT som är det engelska begreppet) eller skiktröntgen, vilket beskriver vad det är, med kontrastmedel, inte en MR igår, som jag råkade skriva. En MR är en undersökning utan röntgenstrålar, men med magneter och den kan man göra om man inte tycker att en DT inte ger tillräckligt mycket information. Svar på röntgen får jag vid nästa läkarbesök den 10 mars när jag träffar min läkare. Jag ska också ta prov på markörer som visar canceraktiviteten i kroppen och detta värde har varit lågt (34 och 32) de senaste gångerna, vilket är fantastiskt. När det var som högst var det runt 120. Fortsättning följer.

Vardag igen

Idag stundar MR (magnetröntgen) på kroppen och även på käken, för att se om strålningen på käken har gjort verkan. Läkarbesök är planerat till nästa vecka.

I helgen har Tilda och Axel varit här och sovit mellan lördag och söndag. En lugn natt förutom en besvärlig hosta för Axel. Barnen somnade lugnt efter melodifestivalen och lite barnfilm och efter att vi fått se på 3-milen för Charlotte Kalla.

Nu är OS slut och jag som ojade mig för att det skulle bli bara sport på TV och alla favortiprogram skulle flytta fram. Jag har varit helt galen vid längdskidåkningen och har också tittat på slalom och störtlopp. Det måste vara Wassberg, Mogren, Svahns och Stenmarks fel, som redan då lockade mig att sätta mig framför TV:n.




Jag hatar själv längdskidåkning, då jag upplever att det är bakhalt, svettigt och jobbigt, så det är kanske därför jag lockas att se på dessa beundransvärda prestationer. Utförsåkning har vi utövat hela familjen sedan 70-talet och det har gillat, men inte för ansträngande åkning utan lite glassigt gärna i strålande sol. Numera kan jag inte åka, då det är risk att jag bryter mig om jag skulle ramla och det är lite sorgligt, men det är underbart att se barnbarnen åka.

Värmepump

Vad gör det att kompressorn på värmepumpen gått sönder, det är världsligt. Jag har idag läst två unga människors otroliga kamp mot cancern och blivit väldigt tagen av deras optimism, trots dåliga prognoser. Det kallar jag svårigheter inte en jävla kompressor. Dessutom kan man ta försäkringar mot sån´t, men inte mot livet. Läs gärna Annas och Lilla H:s bloggar.



Många varma kramar till alla kämpare, kända och okända och alla vänner, kända och okända som läser min blogg.

Internationella dagen för att bekämpa cancer

Igår var det Internationella dagen för att bekämpa cancer ... Till minne av dem som förlorade kampen mot cancer, och de som fortsätter kampen. Jag ber för ett botemedel. 92% av er kommer inte kopiera och klistra in texten till sin Facebook-profil status kommer du? Jag gjorde det, för dem jag älskar, I´m Proud att vara en del av de 8%
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Livet med barn och barnbarn

Från lördag em till söndag em har huset varit fullt med två barnbarn och två döttrar med respektive. Vi har alla varit "barnvakt" till två barnbarn, så sammanlagt har vi varit fyra barnbarn. Det är underbart att somna med en liten hand i sin, känna hur den slappnar av och blir tung och att känna tilliten från sitt barnbarn. Mina barnbarn är underbara individer med egen vilja och stor självkänsla och det är verkligen befriande. Det kännas bra med tanke på att min vilja, när jag vara liten, satt i grantoppen. Vad den nu skulle där att göra!? Nästa helg är det dags igen men då blir vi två att ta hand om två barnbarn.






Barnen har varit ute i den härliga snön. Här sitter de i poolen på isen och drömmer om sommarens bad.

Jessica fyller 25 år!!!!!!!!!!!!

Grattis, grattis, grattis på din

25 årsdag ha det bra i kväll med kompisarna så ses vi i morgon! Kram.

Tilda 6 år

Många varma Grattiskramar

till Tilda 6 år idag

Jag skickar även en stor grattiskram till Ingvar 71 år idag.

Gårdagens träff med Mindfulnessdamerna med lunch på Yogayama, en väldigt god spenatsoppa med olika tilltugg, blev en lite längre stund i stan. Har idag inga större efterdyningar, mer än att jag har ont i fötterna av allt gående och det hade jag fått ändå även om jag varit fullt frisk. Att träffa dessa kvinnor är helt underbart, känns som vi känt varandra i hela livet och det är inte tyst en sekund. Tack för igår.

Schrinken

Lite dusch och lunch för att sedan åka till schrinken José. Är lite konfunderad över hur jag mår, känner mig ganska normal, men har lagt av med de vanliga sakerna och de är svåra att komma tillbaka till. Tillbringar stor del av förmiddagen i sängen, men behöver jag det? Kanske, för nätterna är inte så roliga. Jag har inte så speciellt mycket värk, men en muntorrhet (läs öken) som gör att jag vaknar ett otal gånger på natten. Det är troligtvis en biverkning från Xelodan, men också från strålningen mot käken. Ofta somnar jag om under förmiddagen, men om jag hade gått upp och duschat direkt efter frukost, så kanske jag klarat dagen utan sömn???
Jag lurar mig själv lite för jag behöver ofta vila en stund på eftermiddagen. Jag vet att Xelodan gör att jag är tröttare än vanligt.

I fredags och lördags var vi på två födelsedagstillställningar och det klarade jag galant, så ganska normalt är livet, men ändå lite tråkigt. Jag har också besök av döttrar och barnbarn och det förgyller tillvaron. I söndags var alla barnbarnen med föräldrar här och vi lagade köttfärssås och spagetti.

Kanske jag ska starta en ny hobby? Det gamla projektet att sätta in alla kort i album känns som väldigt tråkigt. Städa min garderob, inte heller särskilt roligt.

Den här veckan ska jag träffa 2 Mindfulnessvänner och det ser jag mycket fram emot. Kanske är det inte så tråkigt i alla fall. Det gäller bara att se livet från den ljusa sidan. Markörerna och med dom, smådjävlarna, krymper!! Det är oerhört fantastiskt.
Fortsättning följer.

Grattis Mimmi

Många Grattiskramar till Mimmi på födelsedagen.

De krymper fortfarande!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Nu har jag fått svar på markörerna de är 32 mot förra gångens 35. Enligt läkaren är gränsvärdet 30, vilket jag tolkar som att det är väldigt liten aktivitet. Härligt med ett så fantastiskt resultat. Känner i kroppen att det är bra och att värken i bäckenet har minskat. Det måste betyda att Xeloda är verkningsfullt. Det jag måste stå ut med är biverkningarna, som jag kan tycka är lindriga i förhållande till att få Taxotere och kortisonbehandlingen. Mycket mindre berg och dalar i "måendet", både fysiskt och psykiskt, lite mer slätstruket alltså :-). Kanske är det svårare för omgivningen.

Det här är biverkningarna som man kan få:

minskat antal vita eller röda blodkroppar, hudutslag, lätt håravfall, trötthet, feber, svaghet, dåsighet, huvudvärk, förnimmelser av domningar eller stickningar, smakförändringar, yrsel, sömnlöshet, svullnad i benen, förstoppning, vätskeförlust, munsår, inflammation i näsa och hals, bröstinfektion, depression, ögonproblem, inflammation i vener (tromboflebit), andfåddhet, näsblödning, hosta, rinnande näsa, blödning från tarmen, halsbränna, gaser i magen, muntorrhet, hudmissfärgning, nagelpåverkan, värk i leder, bröst eller rygg och viktnedgång

Jag har markerat de, som jag tycker är mest besvärliga. Fortsättning följer.