Nu grinar smådjävlarna

Inte så bra resultat idag av DT, det är en tillväxt i levern sedan decembers DT. Xelodan har slutat verka, så nu blir det FEC snarast, intravenöst. Jag kommer att tappa håret och ska ta kortison igen inte lika stark dos som med Taxoterebehandlingen, allt för att slippa biverkningar i form av illamående. Just nu är det lite förvirrat, men jag är glad att det finns behandling, så på de små djävlarna.

I morgon ringer Sara, min kontaktsjuksköterska med förshoppningsvis närmare information när behandlingen kan starta. Det var det enkla.

Det svåraste är att berätta för nära och kära att det går lite bakåt, men det betyder ju inte att det inte kan gå framåt igen. Det finns många behandlingar att ta till och "det är såhär" som läkaren sa, att cancercellerna blir resistenta mot pågående behandling och då måste man byta.

Har idag varit och fixat pass för resa till Frankrike i juni och det känns väldigt positivt. Jag fick också tre underbara röda rosor av min man på vår 36-årsdag.

Fortsättning följer!