De senaste dagarna blev inte så roliga. Blev illamående och kräktes och hamnade i fullständig trött- och matthet. Orkade absolut inte göra någonting inte ens prata i telefonen. Idag har det vänt och jag har öppnat datorn och min bloggsida och ser alla goa kommentarer. Det är otroligt givande att läsa alla er tankar och kramar.
Det är nu klart att jag börjar min behandling, med Taxole eller Paxene som läkarna kallar det, nästa torsdag och jag kommer att få behandling varje vecka i tre omgångar. Fram till dess ska jag äta kortison som är lite uppiggande och avsvällande vilket är bra för levern inför behandlingen. Skönt att det hela vänt då jag inte riktigt förstod hur jag skulle orka med behandlingar med den utmattningen. Fortsättning följer.
Hur det än är har jag fin utsikt från mitt sovrumsfönster.
Inlägg
4 kommentarer:
Du d var en riktig nobelmiddag du varit på i helgen. Skönt att du hade orken att äta och dricka lite gott.
Och barnbarnen var förståss som socker och kanel på gröten gott bara gott och hälsosamt.
Hoppas att dina behandlingar kommer att funka bra framdeles och att du får ha krafterna till julen och nyår och att sen det nya året ska komma med krafter till dig i massor, massor.
Här blev det pepparkaksbak i helgen med Lilla C, och allmänt adventmys.
Passade på att fota den lilla, för iår tyckte han om att springa runt i sin tomtedräkt, till skillnad från ifjol då han inte ens ville ha sin luva på...
Snygg header du har på din blogg nu, du bor väldigt fint, oj oj va jag längtar till sommaren när jag ser din ihopfrusna pool...=)
Ha det gott och massor av styrkekramar till dig.
Det är skönt att det kommer bättre perioder mella dagarna med symptom och biverkningar :-)
Är med dig i tanken varje dag...
Kramar från mig <3<3<3
Så skönt att få bli bjuden på lunch, få skratta lite och glömma det vardagliga! Jag tänkte faktiskt på dig i dag i skolan, fast jag inte känner dig mer än här igenom bloggen. Vi pratade om vad vi ville göra, drömmar att förverkliga. En del verkar tro att livet går ut på att köpa så mycket, jobbar som tokar för att kunna göra det, jag blir nästan ledsen då. Ibland måste man stanna upp och se allt det vardagliga man har, som man ska vara tacksam för. Allt är inte så självklart, men man kanske måste komma upp i våran ålder för att förstå det.
Jag blir så glad för din skull att det vänt, jag hoppas att behandlingen ger resultat och att den inte tar allt din kraft och energi.
Varm kram!!
Roligt att du mår lite bättre nu och middagen som du blev bjuden på hade jag inte tackat nej till.
Visst är det skönt med en blogg som man kan öppna och titta på när man själv orkar.
Kram Agneta
Skicka en kommentar