Idag känns huvudet ok. Avvaktar nu i veckan, provtagning på torsdag, eventuellt besök hos perukshoppen och besök av äldsta dottern med yngsta barnet Elvira 11 mån 26 april, kanske i morgon. Tänkte skaffa mig en svart punkperuk som jag kan ha bland främmande människor, tex när jag flyger, för att inte känna mig sjuk.
På fredag stundar nästa behandling, inget jag längtar efter, men jag måste lära mig att leva med mina upprepade behandlingar, då jag är kroniskt sjuk. Den här behandlingen med FEC varar tills de små djävlarna, som jag kallar mina tumörer, blir resistenta mot FEC. Antalet behandlingar står alltså skrivet i stjärnorna. Jag vet inte om jag skrivit att cancermarkörerna, så jag gör det igen. De var 41 före första behandlingen och 39 efter, alltså bra resultat efter en gång.
Fortsättning följer.
Inlägg
10 kommentarer:
Låter riktigt tungt det där med din behandling.....
Körde förbi Annedal häromdagen och undrade lite var du bor. Du såg bygget från ditt sovrumsfönstret skrev du..........
Sänder styrkekramar och hoppas att du får vila ordentligt innan fredagens omgång.
Skickar dig en stor vårkram och önskar dig en bra tisdag.
Du, det låter väl possitivt att du tagit död på några av de där djä..... men jag förstår att du har det tufft.
Jasså en svart, om du vill vara anonym så kanske vi inte får se den här då.(fniss)
/agnetha
Dina behandlingar låter verkligen tuffa. Hoppas att du har möjlighet att njuta lite av våren så du kan samla kraft inför nästa behandling.
Svart punkperuk tycker jag låter jättehäftigt! :) Du är väldigt fin i den korta lite tuffare frisyren på ditt kort från 2010.
Ta hand om dig!
Kram från ännu en Agneta
Hej Agneta!
Det är tufft det du och din familj går igenom. Det är härligt att läsa att du har en underbar familj och ljuvligt söta barnbarn som finns hos dig.
Vad innebär FEC-behandling? Är det den första behandlingssorten som du har fått eller har du behandlats med flera olika cytostatika?
Min mamma har levt med sin bröstcancer/spridning i 15 år. Då dagen kom att hon hade blivit resistent mot en behandling har den bytts ut mot en annan fungerande behandling. Detta har hon varit med om gång flera gånger. Besviken har hon varit när behandlingen inte längre hade någon effekt, lycklig när forskarna luskade ut fler alternativ.
Ta hand om dig, du finns i mina tankar. Kramar från Maya
Maya undrar om mina behandlingar och här kommer en resumé. Jag har behandlats med antihormoner Arimidex ca 1 ½ år, Taxotere ca 1 år, Xeloda några månader och nu FEC som är en kombination av olika cytostatika. Den är väldigt vanlig som första behandling efter operation. Men då 1999, när jag fick min bröstcancer, fick jag antihormonell behandling, som jag avbröt då jag mådde dåligt. Läkarna sa då att mina cancer var "snäll", så jag behövde inte någon behandling. 2004 återfall och jag opererade bort bröstet, 2006 hade jag en kostaterad spridning till lymfan och skelettet. Fr o m 2008 har jag även en konstaterad spridning till levern. Kram till er alla som bryr er och kommenterar. Det gör mig väldigt glad och stärkt.
Skickar över en stor vår-styrke kram till dig och ger dig en massa kraft inför fredagens behandling...
Håller tummarna för dig!
Hej Agneta. Vad glad jag blev att du kikade in på min blogg. På så sätt har jag ju hittat dig där ute i det stora oändliga. Har nu suttit och läst din blogg under en timmes tid och jag vet igentligen inte vad jag ska säga. Jag är fast! Du har haft, och har det tufft, men ändå möts jag utav en vacker kvinna med härlig livsglädje och fina buskap. En riktig kämpe. Att cancer berör och det i stora mått är väl ingen tvekan för oss alla. Om nära vänner drabbas eller om man är i din situation blir det ju ännu starkare. En kollega vars 11 åriga dotter sedan 1 1/2 år drabbats av hjärntumör är det närmaste detta helvete jag kommit under mina 40+ år. Det är så vansinnigt obehagligt och jag vill igentligen bara stoppa huvudet i sanden och blunda för allt, men självklart gör jag inte det. Tröstar genom att finnas där, prata eller bara lyssna mycket och hjälpa till med alla möjliga sysslor som han och hans familj kan behöva. Känner mig oftast så vansinnig otillräcklig bara. Efter en sjukdomsperiod på några år med utmattning fann jag mig själv på nytt, hittade ett annat sätt att förhålla mig till mig själv, de mina och till livet. Mindfulness har varit och är fortfarande en stor hjälp. Jag har dessutom genom andras elände lärt mig känna en enorm tacksamhet över det jag är, det jag kan och det liv jag lever idag. Min familj är mitt allt. Att få min så efterlängtade dotter var som högsta vinsten i livets lotteri. Jag har lärt mig att inte ta nå´t för givet och jag försöker lära utav andra kloka kvinnor som liksom jag bär på välfyllda tunga ryggsäckar. Jag vill hemskt gärna följa dig och jag lägger in din länk. Om du inte vill detta säg bara till mig. Jag sänder varma välmenande kramar från hjärteroten och jag tänker på dig på fredag. Kram så länge cybervännen :-)
Vilka otroligt fina foton. Visst är det underbart med vårblommor.
Jag hoppas att värken har givit med sig och att du nu får en god nattsömn.
Det låter som om du har haft en par väldigt fina och härlig dagar tillsammans med sina nära och kära.
Vad underbart med positivt resultat omgående och än bättre blir det efter fredagen.
Många varma styrkekramar fyllda med hopp, mod och kärlek till Dig.
Stor bamsekram till alla som skriver stärkande ord på min blogg.
Skicka en kommentar