Hemma igen

De här blommorna fanns på trappan när jag kom hem plus påskliljor och på bordet fanns tulpaner, både ute och inne. Det var krattat i landet på framsidan och sopat. Tack älskade FAMILJEN!

Tisdag blev det innan jag blev utskriven, hade önskat att det skett igår, men det var ju helg så läkarna lyste med sin frånvaro. Det känns jättebra att vara hemma och slippa sjukhuset, när man är lite friskare och ser med andra ögon ser man också bristerna i vården. Långa väntetider innan duschen blir av, toaltettbesök som måste beställas, personal som saknas. Lyckligtvis har jag inte varit beroende, men andra som är det blir lidande. En kvinna ramlade ur sängen i lördags från högsta läge då hon tagit fel på knappar och försökt höja ryggstödet eller ville hon bara till toaletten. Jag vet att hon kände sig avvisad och ville säkert  försöka klara sig själv, som tur är blev det "bara" en blå haka efter fallet. Oacceptabelt sa min läkare, som jag träffade idag efter utskrivningen. Vi var två som påpekade att hon inte kunde klara sig själv, efter fallet blev det grindar på sängen och order om att hon måste ringa på hjälp.

Nu är det bestämt att min nästa behandling flyttas fram en vecka till den 16 april och att jag ska få en spruta som förstärker de vita blodkropparna. Det känns bra att få vila en vecka. Just nu mår jag fysiskt ganska normalt, men psykiskt är jag tagen, då jag träffat många som mår mycket dåligt av sin cancer. Jag tycker det är skandal att man inte kan få högsta klass på vården och eget rum när man mår väldigt dåligt. Kommer aldrig att glömma ögonen på en av de kvinnor jag delade rum med och hur sorgsna vi var när vi sa farväl till varandra. Kan bara ana vad som kommer att hända.

Tack kära bloggkompis Annelie för inbjudan på fika till Bromma och tack alla ni andra som hejar på mig.
Fortsättning följer.

Ps. Jag tappade håret i duschen på KS, så nu har jag samma look som 2009.  Ds