Ute igen

Nu har det mesta av blåsorna och såren i munnen försvunnit. En liten blåsa på tungan finns, men det är inget när man gått igenom det jag gjort.

Jag fick frågan om jag skulle gjort strålningen om jag vetat vad det innebar. Ja, det skulle jag göra även idag, men begära mycket mer hjälp. Sprutor mot smärtan och näringsdycker skulle vara ett måste. Jag har gjort flera stora operationer, men det här var det värsta att ha hela munnen utslagen, obrukbar. Ingen smak och bara smärta. Vakna otaliga gånger på natten när munnen är igenkorkad, så den måste "brytas" isär och dessutom vara muntorr och tungan värker av såren och torrheten. Det är verkligen jobbigt.

Tur i oturen var att det var helger så min man kunde vara hemma och ta hand om mig och det har varit underbart. De senaste dagarna har jag levt ett ganska normalt liv och det känns fantastiskt. Nu är snart penicillinet slut och jag ska börja med Xeloda igen och så vidare, vad det innebär, men det känns enkelt nu.

Klänningen hänger fortfarande oanvänd. Det blev fleecerocken igen på Trettondagsafton, helt ok. Är bjuden på fest i februari, så då kan jag använda den, klänningen alltså.

Fortsättning följer efter läkarbesök.